Du har mörk röst, dina fingrar är okänsliga och dessutom har du dåligt tålamod. Detta skadar ditt barn!
Aftonbladet (ska ta bort alla vänner på FB som länkar till AB) publicerade nyss en intervju med Annica Dahlström som skrivit boken Könet sitter i hjärnan där hon hävdar att forskning visar att män suger som föräldrar.
Ja, så mycket att vi till och med skadar barnen!
Till Annicas försvar pratar hon om ett barns tre första år, då barnet är som skörast. Hon har flera argument och fastän de flesta känns efterblivna så tänker jag: det kanske finns en poäng.
Kvinnor bär på barnen i nio månader för att sen genomgå tortyr i x antal timmar för att föda ungjäveln. Att det är möjligt för kvinnor att känna ett visst band till barnen som vi män aldrig kan uppleva köper jag direkt. Inget snack om den saken. Att de dessutom har en tendens att vara mer ömma, mer tålmodiga etc. köper jag också utan några som helst protester.
Men(!) att påstå att vi skadar barnen är något jag inte kan svälja.
Där luktar jag manshat så det stinker om det!
Min gissning är att Annicas barn gillar farsan mer än vad de gillar henne. Det är bara min gissning, men eftersom Annica också gissar en hel del (och har fräckheten att kalla det för vetenskaplig faktum!) vågar jag faktiskt gissa friskt.
Skillnaden mellan våra gissningar är att mina går att bevisa. Tyvärr är jag långt ifrån tillräckligt nyfiken och intresserad för att leta upp hennes ungar (och ev. barnbarn - kan grundas på dem också) och reda ut detta.
Jag vill ge ett exempel ur artikeln som fick mig att ropa "AHA! BUSTED!":
Därför är män sämre lämpade att ha hand om små barn
[...]
4. Doften och rösten:
– Mannens konstiga maskulina doft och mörka stämma passar inte barnen.
Konstiga och maskulina doft? Vad är konstigt med en mans maskulina doft? Den är la fan lika naturlig som kvinnans? Det är mycket möjligt att ordvalet är intervjuarens, men eftersom detta är en lista som dyker upp efter intervjun vågar jag tro att det är Annicas egna ordval.
Nåväl. Nu har jag gissat tillräckligt och tänker istället ge mina egna tankar och funderingar:
Ja, jag tror mycket väl att kvinnor är bättre lämpade än män att ta hand om små barn. Här kommer dock skälen varför jag tror att det spelar liten roll:
- Trots att kvinnor är mer lämpade betyder inte det (i min ringa mening) att kvinnor alltid är bättre. Det finns både en och annan mamma där ute som bör puttas utför ett stup och ersättas av en karl.
- Messi må vara en grym fotbollsspelare - men hur långt räcker det om om han står ensam på plan? Att ta hand om ett barn på bästa möjliga sätt kräver teamwork från bägge parter. Eller vill Annica att kvinnor jämt ska gå upp ur sängen mitt i natten för att barnet gråter för tjugotredje gången?
- Jag är all for forskning i hur man bäst uppfostrar barn - hell, jag tror att det är början på lösningen till alla världens problem. Det kräver dock att vi söker efter det positiva mer än det negativa, eller ska vi börja konstatera (lika friskt som Annica) att troende är sämre föräldrar än ateister? Att akademiker är bättre än knegare? Hur långt vill vi ta det?
- Annica såg inte så bra ut. Hennes barn är kanske inte heller lika snygga. Är man ful blir man ofta retad. Att bli retad kan leda till stress och en återhållsam personlighet. Bör vi förbjuda Annica (och alla andra som inte ser bra ut) från att skaffa barn?
Det är inget fel att säga att män bör vara försiktiga när de handskas med barn och kanske tala med en lugn stämma. Att dock be oss hålla oss undan i tre år för att vi annars skadar dem är så korkat att jag vill spy på golvet och bajsa i mina byxor...
...sen får Annica, som ju är kvinna och gärna stoltserar med sitt tålamod över sådant beteende, gärna få rensa min rumpa, byta mina underkläder och torka upp min spya efter mig!
Mvh.
 |
| Du ser! Han skadar ju ungjäveln! |
